Hilma af Klint – abstrakt konst, Paintings for the Temple och det osynligas konstnär

Hilma af Klint målade världens första abstrakta konst – och ändå fick ingen se den under hennes livstid. Den svenska konstnären och mystikern skapade mer än 1 200 abstrakta verk med spiraler, organiska former och lysande färger redan från 1906 – år innan Kandinsky, Mondrian och Malevitj publicerade sina pionjärverk. Hon låste in dem och instruerade att de inte fick visas förrän 20 år efter hennes död. När de äntligen nådde en bred publik via Guggenheims stora retrospektiv 2018–2019 omskrevs konsthistorien.

Den här sidan ger dig en komplett bild av Hilma af Klints konstnärskap: biografin, de viktigaste verkserierna, det andliga och ockulta sammanhanget, var du hittar original – och hur hennes abstrakta kompositioner lever i samtida hem.

Innehåll
↓ Biografi – konstnären och mystikern
↓ Paintings for the Temple – det stora verket
↓ Det andliga sammanhanget
↓ Guggenheim 2018 och omskrivningen av konsthistorien
↓ Var hittar du originalverk?
↓ Hilma af Klint i hemmet
↓ Relaterade konstnärer
↓ Vanliga frågor om Hilma af Klint

Biografi – konstnären, mystikern och pionjären

Hilma af Klint föddes 1862 i Stockholm i en miljö med brett intellektuellt intresse för naturvetenskap, matematik och andlighet. Hon studerade vid Konstakademin i Stockholm och utförde porträtt och botaniska illustrationer för sin försörjning – ett respekterat men konventionellt konstnärsliv. Men parallellt med detta "officiäla" konstnärskap utövade hon seances, studerade teosofi och antroposofi, och var djupt påverkad av tidens intresse för det ockulta och det oämliga.

Snabbfakta: Född 26 oktober 1862 i Solna, Stockholm. Död 21 oktober 1944 i Djursholm. Studerade vid Konstakademin Stockholm (examen 1887). Skapade Paintings for the Temple 1906–1915. Verk förvarade av Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Internationellt känd från 2018–2019 års Guggenheim-retrospektiv (600 000 besökare).

De fem – gruppen som kanaliserande verken

1896 bildade Hilma af Klint gruppen „De fem‟ med fyra andra svenska kvinnor med intresse för andlighet och spiritualism. Gruppen höll regelmässiga sammankomster där de prövade automatisk skrift, mediumnism och andlig kontakt. Det var i detta sammanhang – och på direkt uppmaning av det hon uppfattade som andliga väsen, de så kallade „Hogarna‟ – som Hilma började skapa Paintings for the Temple 1906.

Paintings for the Temple – det stora verket

Paintings for the Temple är Hilma af Klints centrala verk – en serie om 193 abstrakta målningar skapade mellan 1906 och 1915, avsedda att hänga i ett tempel för andlig kontemplation. Serien är indelad i underserier som var och en undersöker ett tema: dualiteten, blommingen, livets stadier, atomens kärna, evolutionen. Det är ett ambitlöst konstp projekt utan någon direkt förebild i sin samtid.

De tio största (1907)

„De tio största‟ är den mest kända underserien – tio monumentala dukar (varje duk är över tre meter hög) som skildrar livets fyra stadier: barndom, ungdom, mannadålder och ålderdom. Färgpaletten är varmt gul och orange i barndomsverken, djupt blå och lila i ålderdomen. Det är dessa verk – med sina spiraler, slöjor och organiska former mot enfärgade bakgrunder – som är de mest reproducerade och mest kända från Hilmas produktion.

Svanen (1914–1915)

Svanarna är de mest lyriska av af Klints verk – ett par svanar som växer samman och åtskiljs i vita och svarta par, över spegelblanka vattenspeglar och abstrakta bakgrunder. De skildrar dualitetens tematik – det månliga och kvinnliga, det mjörka och ljusa, föreningen och separation – i en bildvärld som är meditativt lugn jämfört med de monumentala „De tio största‟.

Blomman (1906–1907)

En av de tidiga serierna, Blomman, visar det botaniska i Hilmas arbete – spiralformade blommor och organiska former i en bildvärld som liknar samtidens art nouveau men med en andlig inriktning som skr, det dekorativa. Det är här som kopplingen till tidens naturvetenskapliga och mystika bildvärld är som tydligast.

Det andliga sammanhanget – teosofi, antroposofi och Steiner

Hilma af Klint verkade i skmärningspunkten mellan naturvetenskap och andlighet, typisk för sekelskiftets intellektuella miljö. Hon var påverkad av teosofin (Helena Blavatskys lära om en gudomlig ordning bakom universum) och antroposofin (Rudolf Steiners vidareutveckling med betoning på konst och andlig evolution). Rudolf Steiner såg faktiskt Paintings for the Temple när han besökte Stockholm 1908 – och uttryckte tvävel om de kunde stillas ut, något som Hilma tog på stort allvar och bidrog till hennes beslut att hålla verken hemliga.

"Jag skapar inte från mig själv. Det är inte jag som målar, utan det målar genom mig." – Hilma af Klint, om den andliga dimensionen av sitt arbete

Hennes noterböcker – som numrerar över 26 000 sidor – visar en systematisk thinker som kombinerade vetenskaplig observationsförmåga med andlig övertygelse. Hon ritade diagram, antecknade andliga upplevelser, förde journal över seancerna med „De fem‟. Noterböckerna är i sig ett unikt dokument från sekelskiftets andliga och intellektuella miljö.

Guggenheim 2018 och omskrivningen av konsthistorien

När Guggenheim Museum i New York visade „Hilma af Klint: Paintings for the Future‟ oktober 2018–april 2019 inträffade något ovanligt i konsthistorien: en sedan länge död konstnär fick en ny publik som ändrade hur vi förstår konsthistoriens gång. 600 000 besökare – en av Guggenheims mest besökta utställningar någonsin. Recensionerna var enstammig förvånade: hur hade vi missat detta? Hur hade konsthistorien från Kandinsky som abstrakt konstens fäder gått vidare så länge?

Svaret är: för att Hilma själv valde att hålla verken dölda. Hon var övertygad om att världen inte var redo. Det är ett av konsthistoriens mest förunderliga paradoxer – den konstnär som låg först valde att gå sist. Guggenheim-utställningen, som sedan turnerat till Tate Modern i London och Moderna Museet i Stockholm, har gett Hilma af Klint en permanent plats bland 1900-talets största konstnärer.

Var hittar du Hilma af Klints originalverk?

Merparten av af Klints verk förvaras av Stiftelsen Hilma af Klints Verk i Stockholm och lånas regelmässigt ut till museer runt om i världen. Moderna Museet i Stockholm har presenterat henne i flera utställningar och är den naturliga startpunkten för information om var verken visas just nu. Hilma af Klint-stiftelsens webbplats publicerar lånestatus och kommande utställningar.

Tips: Guggenheim i New York och Tate Modern i London är de internationella scenerna där Hilmas verk hänt senast och sannolikt kommer att visas igen. Följ Stiftelsens nyhetsbrev för information om nästa stora utställning.

Hilma af Klint i hemmet – hur placerar du abstraktionerna?

Hilma af Klints abstrakta kompositioner är bland de mest karismatiska motivvalen för ett modernt hem. De varmt gula och orangea motiven ur „De tio största‟ – främst barndoms- och ungdomsverken – är glädjefyllda och energigivande och fungerar utmärkt i vardagsrum, hall och kontorsrum. De blå-lila Svansen-motiven är lugnare och passar bättre i sovrum eller läshjörn.

Alla Hilma af Klint-motiv behöver utrymme att andas: de är för komplexa och detaljerade för att försvinna i en tätt hängd tavelvägg. Det bästa är ett enskilt motiv på en ljus vägg, gärna i ett högre format (50×70 eller större). En enkel, tunn ram i mörkt trä eller svart metall kompletterar hennes djupa färger utan att konkurriera.

Utforska Bozettos Hilma af Klint-kollektion – „De tio största‟, Svanen och Blomman, tryckta i stora format på premiumpapper. Fri frakt över 499 kr, 60 dagars öppet köp.

Relaterade konstnärer

Hilma af Klints konst öppnar dörrar till ett bredare sammanhang. Henri Matisse delade hennes övertygelse om att konst kan nå det andliga bortom det synliga. Vincent van Gogh använde färg som ett emotionellt och nästan mystiskt uttryck – en parallell till Hilmas andliga symbolik. Elsa Beskow är en samtida svensk kvinna som på sitt sätt omdefinierade vad svensk konst kunde vara. Se Bozettos Hilma af Klint-kollektion och guiden till Hilma af Klint-posters. Se även Bozettos guide till nordisk konst – traditionen, historien och konstnärerna som definierade den skandinaviska bildvärlden.

Vanliga frågor om Hilma af Klint

Var Hilma af Klint den första abstrakta konstnären?

Det är en av konsthistoriens mest diskuterade frågor. Hilma af Klints tidiga abstrakta verk från 1906–1915 skapades vid samma tid eller till och med innan Kandinskys "Komposition V" (1911), Malevichs "Svarta fyrkanten" (1915) och Mondrians förste abstraktioner. Det starka argumentet för af Klint är att hennes verk är konsekvent abstrakta och daterbara – men eftersom de höll sig gömda under hennes livstid hade de inget direkt inflytande på den abstrakta konstens historia under 1910–1920-talen.

Varför visades Hilma af Klints verk inte under hennes livstid?

af Klint trodde att världen inte var redo att förstå hennes verk. Hon angav i sitt testamente att de andliga abstraktionerna inte fick visas offentligt förrän minst 20 år efter hennes bortgång – ett beslut hon delvis grundade på det tvivel Rudolf Steiner uttryckte när han såg dem 1908. Hon var övertygad om att verken hade ett syfte som sträckte sig bortom hennes egen tid, och att de skulle hitta sin publik i framtiden.

Vad är "Paintings for the Temple"?

"Paintings for the Temple" är Hilma af Klints huvudverk – en serie av 193 abstrakta målningar skapade mellan 1906 och 1915 och avsedda att hänga i ett tempel för andlig kontemplation. Serien är indelad i underserier som var och en utforskar ett tema: dualiteten, blomningen, livets stadier, atomens kärna. Den mest kända underserien är "De tio största" (1907), med tio monumentala dukar som skildrar livets fyra stadier.

Var finns Hilma af Klints originalverk?

Merparten av af Klints originalverk förvaras av Stiftelsen Hilma af Klints Verk i Stockholm och lånas regelmässigt ut till museer runt om i världen. Moderna museet i Stockholm har presenterat henne i flera utställningar och erbjuder information om pågående utlåningar. Guggenheim Museum i New York visade den stora retrospektiven 2018–2019, och Tate Modern i London har också visat delar av hennes verk.

Vilka Hilma af Klint-motiv passar bäst hemma?

De varma gula och orangea motiven ur "De tio största" – främst barndom- och ungdomsdukarna – är de mest populära för hemmiljö, med sin glädjefyllda och energigivande palett. De blå och violetta verken ur "Svanen"-serien är lugnare och passar bättre i sovrum eller arbetsrum. Gemensamt för alla af Klints motiv är att de behöver en ljus, luftig vägg och ett stort format för att deras spiraler och organiska former ska kunna andas.

Läs också guiden till Hilma af Klint-posters – vilka motiv passar var, och hur kombinerar du dem med andra nordiska konstnärer. Se också tavelväggsguiden för konkreta formatkombinationer.